Skip to main content
På vårt webinar ”Så gör du rätt energiåtgärder vid renoveringen” berättade vi om konceptet för ”Totalmetodiken” som ett systematiskt angreppssätt för arbete med energieffektivisering. Vi nosade på lite av det som pågår inom på forskningen och vi fick se exempel på hur lösningar inom digitalisering och automation förbättrar styrning av värme och ventilation, för energibesparing och för bättre klimatkomfort. Vi tittade också på ett par riktigt goda exempel från energirenoveringar av fastigheter i miljonprogrammet.

För kunskaperna denna gång stod Åsa Wahlström – Chalmers Industriteknik, Ludvig Isaksson – Skövde kommun, Pär Johansson – Chalmers tekniska högskola, Andreas Skälegård – Uddevallahem och Stefan Olsson – Energikontor sydost. 125 deltagare från olika arbetsplatser i Västra Götaland och Sverige bekräftar ett stort intresse för detta viktiga område!

Webinariet ser du efterhand på länken här. Vår summering läser du nedan!

 

Energirenovering satt i sammanhang

Med energirenovering avses att lägga ett extra fokus på insatser för energieffektivisering när renoveringsarbete ändå ska göras. Åsa Wahlström från Chalmers Industriteknik inledde webinariet med att berätta om behoven av energirenovering på europanivå och svensk på nivå.

I Europa står byggnader för en tredjedel av energianvändningen. Sjuttiofem procent av byggnadsstocken anses vara mycket energiineffektiv. Således finns jobb att göra. Stora satsningar är på gång genom ”Renovation wave” i programmet för 2030. Insatserna är nödvändiga för att nå klimatmålen, men också för att skapa jobb och återstart efter pandemin som nu härjar.
Också på svensk sida är stödinsatser på G. Det planeras 4.3 miljarder kr för perioden 2021-2023. Förslaget är nu ute på remiss och handlar om stöd till flerbostadshus med primärenergital över 100 kWh/ m2 och år. Byggnadens energiprestanda behöver förbättras med minst 20 % och nivån på stöd är 30 – 50% av energiinvesteringen beroende på om det är större eller mindre företag som gör investeringen. Läs mer här

Klart är även att vi får tuffare lagstiftning och även retroaktiva krav på våra byggnader framöver. Ett exempel nu är kravet på IMD – Individuell mätning och debitering av värme, för fastigheter med ett primärenergital som är större än 200 kWh/ moch år. Visst kommer det att finnas undantag men för de allra flesta är det hög tid att accelerera energiarbetet. Väldigt många energieffektiviserande insatser är ju faktiskt lönsamma – så varför vänta?

Vad innebär Totalmetodiken?

Åsa berättar. Den handlar om ett systematiskt arbete i flera steg. En grund är att bygga bra åtgärdspaket som ger mycket energieffektivisering till en acceptabel nivå på total lönsamhet, i praktiken att mer lönsamma åtgärder hjälper till att finansiera åtgärder som inte själva uppnår egen lönsamhet, men att fastighetsägarens avkastningskrav totalt sett ändå uppnås.

Inom Totalmetodiken brukar man arbeta med Internräntediagram och nuvärdesberäkningar av insatser. Det blir då tydligt hur lönsamma olika alternativ och insatser väntas vara.

Arbetet enligt Totalmetodiken delas upp i tre etapper.

  • Etapp 1 handlar om att bygga åtgärdspaketen. Viktigt här är att förstå fastighetens energiprestanda vilket sker genom besiktning, datainsamling och genom att bygga en beräkningsmodell så att simulering kan visa hur fastigheten kommer att svara på olika åtgärder. Ett bra arbete säkerställer att rätt åtgärder kan prioriteras och ger konfidens om måluppfyllnad och lönsamhet.
  • Etapp 2 hanterar genomförandet med projektering, entreprenad och kontroll
  • Etapp 3 handlar om att följa upp energianvändning och lönsamhet

Hos BELOK kan du läsa mer om Totalmetodiken. Där finns också en verktygslåda med stöd för arbetet, se http://belok.se/totalmetodiken/

Totalmetodiken i tillämpning

Ludvig Isaksson arbetar med energifrågor på Skövde kommun och de har börjat använda Totalmetodiken som koncept. Ludvig berättar om arbetet med energirenovering och erfarenheterna från Etapp1 som just avslutats för en av kommunens skolor.

De använder mjukvarorna BIM Energy och VIP Energy för att bygga digitala modeller av fastigheter och för att energiberäkningar och simuleringar ska kunna göras. Mycket arbete har lagts på kartläggning av de faktiska fastigheterna samt analys av energianvändningen. Vad är behoven för värme, ventilation och el. Hur är driftstider och användningsmönster av skolan sett över året? Arbetet identifierar insatsområden så att åtgärdspaket kan tas fram, kostnadsberäknas och verifieras i simuleringar, till ett bra beslutsunderlag.

Åtgärder på fastighetsnivå

Energieffektiviserande åtgärder görs på klimatskärmen och i de tekniska systemen. Många av lösningarna är standard även om det tekniska utförandet och omfattningen av insatserna skiljer från fall till fall.

 

Vi lät Pär Johansson från Chalmers berätta om nya lösningar som kommer att vinna mark framöver. Vid sidan om behovet av energieffektivisering blir möjligheter till effektstyrning allt viktigare med samhällets elektrifiering och övergång till en förnybar energiproduktion. En av lösningarna heter energilager och handlar om såväl termiska lager för värme och kyla som elektriska energilager.

Superisoleringsmaterial är ett annat spännande område. Putsbruk med aerogeler möjliggör tilläggsisolering genom tunna skikt vilket är önskvärt när påverkan på fastighetens utseende ska minimeras.

Exempel på vanliga energieffektiviserande åtgärder.

Ett landshövdingehus i Göteborg har tilläggsisolerats med vakuumisolering som är mycket tunn. Ned till en femtedel av tjockleken hos konventionell isolering som glas-/ stenull eller cellplast.

Pär avslutar med att berätta om projekt de driver för att inhämta data och bygga kunskap till beslutsverktyg för renovering av fastigheter med bristfällig teknisk dokumentation. Via fältstudier inhämtas data, bland annat med hjälp av drönarteknik. Smarta algoritmer behandlar sedan datan för att bygga ny kunskap.

Andreas Skälegård berättade om hur de på Uddevallahem tar steg för att förfina sin fastighetsstyrning med utökad datainhämtning och automationslösningar. De använder trådlösa givare, LoRaWan-teknik, för att hämta olika typer av data bland annat tempdata och använder den för adaptiv styrning av fastigheten. Andreas är mycket nöjd med LoRaWan tekniken som har mycket bra räckvidd, är kostnadseffektiv och en öppen standard. De använder även eGains system för styrning med input från väderleksprognoser och faktiska rumstemperaturer. Den insamlade datan används även i visualiseringsverktyg.

3D-visualisering av temperaturdata från lägenheterna kan studeras i realtid. Andreas berättar att visualiseringen ger goda möjligheter att förstå regleringsproblem och se förbättringspotentialer så att åtgärder för bättre klimatkomfort och minskad energiåtgång kan göras.

Sålunda halveras energianvändningen i miljonprogrammen!

Kvarteret Alabastern hos Växjöbostäder i Växjö byggdes 1965 och energirenoverades med stöd från READY-projektet (EU). Stefan Olsson, Energikontor sydost, berättade om projektet och om åtgärderna. Uppdraget för projektet var att halvera energiförbrukningen vilket man också gjorde. Totalmetodiken användes i projektet. I basdelen av projektet var det standardåtgärder som vidtogs. Projektet hade även en pilot för ett av husen med målsättningen 41 kWh/ moch år, det vill säga ytterligare en halvering. Läs mer på http://energismartstad.se/

Värmeåtervinning på spillvatten med värmepump (Ecoclime) samt kombipaneler för produktion av solel och varmvatten. Resultaten hittills ser lovande ut.

Hos Uddevallahem arbetar man också på med energirenoveringarna inom miljonprogrammet. Andreas berättar om ett pilothus de renoverade 2015 och där man genom mätningar ser en minskning av värmebehovet på 54%. Åtgärderna de kända och tidigare nämnda. ”Ny kostym och respirator” som Andreas uttrycker det.

I dagarna har man beslutat att gå vidare med energirenovering av ytterligare 328 lägenheter inom miljonprogrammet, erfarenheterna från Pilothuset var viktiga i det beslutet.

Hur svårt kan det vara?

Ja det beror förstås på, men att det går att få lönsamhet i energirenovering är bevisat. Ett antal faktorer påverkar hur lönsamt det blir. Det finns också många andra parametrar i de lokala förutsättningarna som styr exempelvis:

  • Kompetens
  • Ekonomiska möjligheter (avkastningskrav, låneräntor, avskrivningar, hyrespåverkan, …
  • Interna prioriteringar
  • Politisk förankring

Som Energikontor ser vi bara möjligheter 😊. Uppenbart är att vi behöver skruva upp såväl vilja som ambitioner. Vi hoppas att aktiviteter för kunskapsuppbyggnad, erfarenhetsdelning och goda exempel kan vara vårt sätt att hjälpa till. Före sommaren kommer vi att följa upp detta webinar med ytterligare ett och då tittar vi mer på fastighetsautomationen. Som alltid är vi öppna för inspel till fler kommande aktiviteter. Kontakta oss gärna!

BOOK EN TID ONLINE